Lille grisen

Bilder på lilla bortskämda skitungen, allas vår älskling; Algot! <3






Fibes, Oh Fibes!



Det här en sommarlåt jag kommer köra på min inflyttningsfest i juli!


Emelie saknar sina sisters!

Jag är ensam. Huset står tomt och hela familjen är borta och firar vår kusin Sandras student i Värmland. Därefter åker mamma och Evelina till Rossö på västkusten för att fira midsommar med lillkusin Algot och mormor. Denise och pappa kommer hem ikväll, men pappa jobbar imorgon precis som jag och på onsdag åker Denise till Milano. Det gör mig lite känslosam!

Jag är så glad att vi har en så stark familj som håller ihop, det ger oss alla den inre tryggheten som krävs i den här råa och ytliga världen. Jag hade varit så trasig om det inte vore för min familj. Tack vare dem behöver jag aldrig förlita mig helt på utomstående och framför allt inte killar. Det är så skönt! Det har sparat mig många tårar. Och med min attityd till livet, att allt löser sig så länge man tar allt med en lypa salt och en klackspark, kan det kanske ibland gå för långt. Men det är andra människors bekymmer!

Hur som helst har jag dem inte nu. Då blir jag trasig, stökig och all over the place. Jag kan nu se hur det kommer bli när jag bor ensam. Jag säger bara en sak; jag kommer och hälsar på er - inte tvärtom! Ge mig mat och en kram så jag kan överleva en vecka till.



Jag är som vanligt fruktansvärt bildskön, detta är från Evelinas konfirmation. Familjen radar upp sig <3

Tokig helg!

Vilket ös det har varit den här helgen för min del! Det har varit en liten försmak av vad jag tror min sommar kommer bli. Speciellt med tanke på att jag flyttar, höhö ;)

Jag har jobbat som en gris. Missade min kusins student i Värmland på grund av det. Fy fan vad det svider. Studenten är en engångsgrej och då vill man ha sina närmaste där! Jag tycker att det är så roligt, alla är så jävla glada att slippa helvetet i skolan och bara få dra ut och göra sina egna grejer. Så jag är ledsen Sandra, jag antar att detta är den dåliga sidan av att inte gå i skolan, man kan inte ansöka om ledigt och sen sjukanmäla sig (: haha. här är hon på min 20-årsfest på vår baksida:



Nu om någon gång måste jag komma på dragspelsstämman! Den har jag missart tusen gånger och då får jag åtminstone chansen att träffa Sandra. Och om du läser det här så måste du med till västkusten i juli också! Inget val :)

Så jag har jobbat, "hela dan varje dag". Efteråt har det blivit lite after work. Haha. Det låter torrare än sandpapper. Men så illa har det inte varit! I fredags till exempel, då var jag på F12 och såg Dubfire med en nyfunnen bekantskap från Grönan, Andreas. Det var sjukt roligt att dansa loss med det neonrosa armbandet man fick istället för en tråkig stämpel, och sjukt jobbigt att infinna sig på Grönans område vid halv elva dagen därpå. Men det gick, som ni alla vet är Emelie made of steel. Och jag har kvar armbandet för att påminna mig själv om att det var värt det (:

Lasse Berghagen på Sommarkrysset!




Lasse Berghagen är för jävla mysig. I lördags gästade han säsongsstarten av "Sommarkrysset" som sänds från Gröna Lund. Jag min lyckliga idiot som jobbar där var den dagen placerad på barnradiobilarna med väldigt bra utsikt mot stora scen. Normalt sett är barnradiobilarna mindre uppskattat från min sida.  Hemska småbarnsföräldrar som inte tror att man kan sitt jobb för fem öre, gnisselljud från pedaler som de små liven frenetiskt stampar på så fort som möjligt och det faktum att man står ensam en hel dag gör att man inte direkt drar löpet från omklädningsrummet.

I lördags var det dock annorlunda. Lasse Berghagen, törs jag säga en familjeidol, hade tillsammans med resten av gänget som skulle vara med i Sommarkrysset hade repetition och soundcheck inför kvällens direktsändning. Jag dansade runt bland bilarna och sjöng med i "min kärlekssång till dig" som the old man (farsan) har haft på sin sångrepertoar för oss döttrar sedan urminnes tider. Lasse var cool i svart skjorta, drev med Brolle och skämtade om det fantastiska svenska sommarvädret. Han var alltså på topp, och det var jag med. Tack Lasse, you made my day!

Love from Big'Em

Bilder från Eves konfirmation i Botkyrka kyrka den 31/5


Örnnästet förlorar en fränd

Nu är det snart dags för mig att flytta, jag lämnar Slagsta och min kära familj. Det har varit dags ett tag för mig at flytta, med det livet jag lever kan man inte alltid anpassa sig till en hel familj. Det låter kanske egoistiskt, men jag tror att mitt påstående är ömsesidigt från familjens sida. Vi hinner inte ses lika mycket som förr, alla har saker för sig och nte minst jag. Jag jobbar mycket och är jag någon dag ledig är den 20 saker som man "måste" göra och 20 personer man "måste träffa. Men sånt är livet! Det ska bli roligt, ett nytt kapitel i mitt liv. Jag hoppas att det kommer bli roligt och få mig att mogna och växa som människa, jag är redo för det nu. Vuxenpoäng är inte längre ett skällsord i min närhet, det känns väldigt bra.

På onsdag är det kört! Sen blir det inflyttningsfest senare i sommar :D Gärdet here I come!

Nattsudd...

Varför i helvete kan man aldrig sova när man vet att man borde? Det är så typiskt, jag har jobbat som en gris och däremellan varit på lite baluns, vilket har lett till att jag inte fått tillräckligt med varken sömn eller mat på ett tag. Så har jag min enda lediga dag idag, borde äta, plugga, sova tidigt och vara allmänt jobbigt äckelduktig. Men nänä! Vad gör jag? Sitter uppe i mörkret och stirrar ut genom köksfönstret! Vad ska man säga, jag har inget liv.

Det är väl därför folk bloggar överhuvudtaget? För att man har för mycket fritid menar jag? Man tror att man har så jävla mycket för sig och att folk är sjukt intresserade av vad det är, och därför ska man få någon slags bekräftelse genom att blogga. Kom inte med nåt tugg om att "jag skriver för mig själv, det är så skönt att skriva av sig" eller annat skitsnack. Är det verkligen någon som går på det? Nej, jag trodde väl inte det.

Alltså, jag har inget liv, inget alls att ta mig för. Därför bloggar jag. Nu vill jag då att folk ska börja läsa vår superintressanda, as-hajpade och innovativa blogg för att ge oss ett litet självförtroende-boost! Nu tänker ni, Oh like you need it? Såklart, alla vill ha lite uppmärksamhet då och då.

Anyways, kanske borde ta och abrunda här innan jag slutar bredvid Janne Josephson. Ha det, söv gött söm än säjjer i Wermland :) PÖSS iffrå ÄMELI


Rubiks Kub returns?

Det är mycket snack om retro och vintage nuförtiden, det är ju gamla nyheter. Men en rolig sak som jag har upptäckt sedan jag började jobba på Gröna Lund i april är att Rubiks Kub verkar göra comeback. Ni vet, den där irriterande lilla kvadraten som man ska lösa så att det blir en färg på varje sida? Den där irriterande leksaken är plötsligt allas nya grej, såhär i tider när nörden är idealet och alla vill vara sådär lite extra smarta. Väldigt många kolleger håller på med det, jag måste erkänna att jag också har slängt ett getöga på de där kuberna och börjat fundera lite. Det kanske är ett coolt partytrick om inte annat?



Tål att fundera på! Vet inte om jag har tålamodet, men mina nya fränds Jannica och Eric från Grönan är sjukt grymma på det här, och den underskattade blondinen (!) vill icke vara sämre!

hehe mobbad :'D




detta är min favoritlåt nummer ett just nu!

Emelie gör entré

Sent skall syndaren vakna, bättre sent än aldrig, Emelie äntrar karlssonsisters! Jag Emelie, den äldsta av oss tre systrar, har varit lite keff med att komma igång med det här. Men nu kommer alltså mitt första inlägg!

Anledningen till att jag inte hört av mig tidigare är att jag helt enkelt har haft så otroligt mycket för mig. Det är kul, jag tycker om när det händer mycket och man har "action" i livet, så länge man själv hinner med. För mig är det inga problem, de som tar stryk är nog familjen, speciellt mamma och pappa. Vi alla har ett stort behov av att umgås (som ni alla vet) och jag har inte riktigt haft möjlighet att vara med på diverse skogsutflykter, piknikar på djurgården och filmkvällar på ett bra tag. Det är ju som det är, jag är hemma så mycket jag kan, men oftast går jag hemifrån på förmiddagen och kommer hem sent på kvällen.

Hur är det annars då? Jo det är ganska jävla bra faktiskt, jag har mycket att göra som sagt, med både skola och arbete (och fest där någonstans emellan), och har precis skrivit kontrakt för en etta i andrahand på gärdet! Sjukt skönt! Det är vuxenpoäng som inte framkallar ångest, trodde inte att något sådant existerade. Den 15:e juni lämnar jag finaste älskade Slagsta och min familj och drar iväg. Det har varit på gång ett bra tag, man kan inte riktigt bo här borta om man vill ha ett liv. No offense alla som bor här, men det är för jävla långt ifrån stan! Det är jättefint precis vid mälaren med mycket natur runtomkring, men den dagen jag vet att jag tar nattbussen hit ut för sista gången kommer jag fira med champagne!



Hade gärna velat skriva mer, men nu måste jag förbereda lite grejer här hemma. Har två kurder som kommer hit vid två för att dra ett race med gudfadern, världens bästa film? Mycket möjligt.

Ha det, vi hörs!

RSS 2.0